Skam

Nu skäms jag.
Dels har jag här i flera dagar i onödan gått omkring och indirekt beskyllt andra för att ha slarvat bort en av mina favoritskivor, dels har jag lyckats med det som vissa andra i min bekantskapskrets också har gjort tidigare, dvs skicka ett SMS till helt fel person. Helvete! jag är alldeles för trött för mitt eget bästa just nu...
(vill tillbaka till El Hierro!)

Jag borde förstås ha tänkt efter lite. Var såg jag skivan sist? I Borgå. Det är alltså jag själv som har tagit fel CD med mig därifrån - och lämnat kvar Lhasa i maskinen. Borde har ringt dit och kollat först så sku en hel del grinighet ha kunnat undvikas.

Jo, jag erkänner, jag är utmattad för tillfället... Men det är priset jag betalar för att jag har fått vara ute och vädra mig - och det tar inte bort nöjet i att ha fått vara borta - que me quiten lo bailao! - som de säger i Spanien.

Nog blir det bra... väl?